Praktiskt stöd

Hur får du hjälp – Vart skall du vända dig?

Praktiskt stöd

Alla behöver vi vägledning hur vi skall göra – här kommer både råd och tips vart du kan vända dig…

Praktiskt stöd

Cancer och behandlingen mot sjukdomen kan göra att du blir tröttare eller får andra besvär i kortare eller längre perioder. Då kan du behöva praktisk hjälp eller något hjälpmedel för att klara vardagen.

Du kan ha rätt till mer praktisk hjälp och fler hjälpmedel än du tror men det varierar beroende på var du bor. Fråga kontaktsjuksköterskan, din läkare eller kuratorn vad som finns.

 

Tandvård kan ingå i behandlingen

En del cancerbehandlingar kan göra att du lättare får infektioner i munnen och hål i tänderna. Då kan du få tandundersökningar och viss tandvård till samma avgift som för sjukvård. Fråga din läkare eller kuratorn om du vill veta mer.

Hjälpmedel kan göra livet lättare

Det finns olika hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Hjälpmedel kan vara till exempel en rullator, en högre toalettsits eller ett trygghetslarm. Be kontaktsjuksköterskan eller din läkare om kontakt med en arbetsterapeut om du vill diskutera hjälpmedel. Du och arbetsterapeuten bestämmer tillsammans vad som blir bäst för dig. Basutbudet kostar ingenting men du måste lämna tillbaka sakerna när du inte behöver dem längre. Ibland behöver du betala själv för ett hjälpmedel som du vill ha. Då kan du söka bidrag från fonder eller stiftelser.

Du kan också få bidrag om sjukdomen och behandlingen gör att du behöver anpassa din bostad. Du kan till exempel behöva bredda dörröppningarna, ta bort trösklarna, installera hiss eller bygga om badrummet.

Färdtjänst och sjukresor

Du kan ansöka hos kommunen om färdtjänst om sjukdomen och behandlingen gör det svårt för dig att åka med kollektiva färdmedel.

Du kan få ersättning för de kostnader du har haft för resor till och från exempelvis en vårdcentral, tandläkare eller ett sjukhus på grund av sjukdomen. Reglerna kan vara lite krångliga, men du kan få dem förklarade där du får behandling.

Hemsjukvård och hemtjänst

Ibland kan det gå att få sjukvård hemma. Då kommer vårdpersonalen hem till dig i stället för att du kommer till vårdcentralen eller sjukhuset. Hemsjukvård kan innebära allt från enkla provtagningar till mer avancerad vård med medicinsk utrustning. Hemsjukvården fungerar olika i olika regioner och kommuner. Din läkare eller kontaktsjuksköterska ordnar de kontakter som behövs.

Hemsjukvården samarbetar ofta med hemtjänsten.

Du kan få hemtjänst om du behöver hjälp med till exempel städning, tvätt, dusch, påklädning eller att handla mat. Du ansöker om hemtjänst hos kommunen. Kommunens växel eller webbplats kan hjälpa dig att komma i kontakt med en biståndshandläggare. Biståndshandläggaren och du planerar tillsammans för den hemtjänst du kan få. Kontaktsjuksköterskan eller kuratorn kan ge dig mer råd och information om du behöver det.

Om du behöver stöd för att kunna gå tillbaka i arbete

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samarbetar för att du som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning ska få stöd för att komma tillbaka i arbete.

Om du behöver arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser från Arbetsförmedlingen skall Försäkringskassan boka ett möte med en arbetsförmedlare. Även andra kan delta i mötet, till exempel din arbetsgivare eller någon från vården. På mötet tar ni tillsammans reda på vad du behöver för att kunna arbeta. Utifrån vad ni kommer fram till gör ni tillsammans en planering där det framgår vilka aktiviteter du behöver, i vilken omfattning du ska delta i dem och hur och när planeringen ska följas upp.

De aktiviteter som kan bli aktuella är till exempel yrkesvägledning eller arbetsträning. Om du har en pågående medicinsk rehabilitering eller andra insatser, kan de fortsätta samtidigt som du deltar i dina aktiviteter.

När kan jag få arbetslivsinriktade insatser?

Din arbetsförmåga ska vara nedsatt på grund av sjukdom och det ska finnas ett behov av att få arbetslivsinriktade insatser för att du ska kunna arbeta. Det är den handläggaren som utreder ditt ärende som gör den bedömningen, men det sker alltid i dialog med dig och andra berörda partner till exempel läkare och arbetsgivare.

Vilken ersättning kan du få?

Om du ska delta i arbetsplatsinriktade rehabiliteringsinsatser, till exempel arbetsträning, kan du få rehabiliteringspenning istället för sjukpenning. Ersättningen är som lägst densamma som sjukpenningen.

Om du till en början inte klarar av att delta i en insats på en arbetsplats kan du först få vägledande, utredande och stödjande insatser från Arbetsförmedlingen. Du kan då få behålla din sjukpenning, samtidigt som du får stöd från Arbetsförmedlingen.

Det som är viktigt är att ni har en dialog, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och du. Ta hjälp av vården eller närstående om du känner att du har svårt att få fram hur du mår och vad du tror att du klarar av. Det är viktigt att du får en individuell plan som passar dig och dina behov.

 

Förebyggande sjukpenning för anställda

Särskilt högriskskydd

Närståendepeng

Rehabiliteringskedjan